Midsommarkransen, Stockholm

Midsommarkransen ligger i södra Stockholm, mellan Telefonplan och Liljeholmen, och tillhör stadsdelsområdet Hägersten-Älvsjö. Området har en ovanligt sammansatt bebyggelse för att vara en förort — och en historia som förklarar varför.

Exploateringen inleddes 1907 efter en plan av Niklas Gellerstedt, som byggde vidare på ett tidigare förslag av stadsplanearkitekten Per Olof Hallman. De första kvarteren restes som stadsmässiga stenhus i jugendstil. Sedan tog det stopp: när första världskriget bröt ut avstannade byggandet, och det dröjde till slutet av 1930-talet innan nästa våg kom.

Då hade idealen hunnit ändras helt. De återstående kvarteren bebyggdes med funktionalistiska smalhus — tre våningar, fritt placerade i grönskan, orienterade för maximalt ljus. Avskalade fasader, platta eller låglutande tak.

Anledningen till att det gick så fort just då var LM Ericsson. Företaget hade köpt mark vid nuvarande Telefonplan omkring 1930 och började bygga sin nya fabrik 1936. Anläggningen, ritad av Ture Wennerholm, stod klar omkring 1940 och blev internationellt uppmärksammad som ett av den svenska funktionalismens främsta exempel. I samband med bygget uppstod frågan var arbetarna skulle bo — och svaret blev LM-staden, ett bostadsområde av smalhus som växte fram i fabrikens närhet. Fabriken och bostäderna utgör tillsammans ett riksintresse för kulturmiljövården.

Under 1940-talet byggdes området ut ytterligare, bland annat med barnrikehus i rött tegel vid Främlingsvägen, uppförda av Stockholmshem. Ericsson bidrog också till ett butikscentrum och medborgarhuset Midsommargården, med bibliotek och teater.

Ericsson lämnade Telefonplan 2003. I dag präglas platsen i stället av Konstfack.

Midsommarkransen ingår i stadsdelsområdet Hägersten-Älvsjö. Under 2025 var den genomsnittliga kötiden för befintliga hyresrätter där 14,6 år, mot 12,4 år som snitt för Stockholms stad.

Hyran ligger omkring 8 procent över stadssnittet och kötiden omkring 18 procent över. Efterfrågan är alltså något högre än priset antyder.

En sak att räkna med: en stor del av Midsommarkransens bestånd är smalhus från 1930- och 40-talen, byggda som arbetarbostäder. Lägenheterna är ofta mindre än i senare byggda områden. Söker du en stor familjelägenhet här är utbudet begränsat.

Byte kräver att du redan har ett förstahandskontrakt som får bytas.

Ange vilken typ av hus du bor i. Skillnaden mellan ett jugendhus från 1910-talet och ett funkissmalhus från slutet av 1930-talet är stor i planlösning, takhöjd och känsla — och den är avgörande för en motpart som vet vad hen letar efter.

Beskriv skicket ärligt. I ett bestånd där husen är åttio till hundra år gamla varierar standarden kraftigt mellan fastigheter, beroende på om stambyte gjorts och när. Det är den vanligaste orsaken till att en motpart hoppar av efter visning.

Är du på väg hit: var öppen för både Midsommarkransen och Telefonplan. De ligger tätt ihop, delar historia, och en motpart som bara söker på det ena missar hälften av utbudet.

Kontrollera alltid med din hyresvärd vad som gäller innan du lägger tid på ett byte — se guiden om hyresvärdens godkännande.